Viskningslek med konsulter

Ibland är konsulttillvaron absurd. Till exempel när man som konsult blir anlitad av en annan konsult för att lösa ett problem åt ett företag som egentligen har anlitat den första konsulten för att lösa problemet. Då sitter man i konferensrum med den konsult som anlitat en själv som konsult och lyssnar på när den konsulten försöker förklara de utmaningar som deras uppdragsgivare står inför. Det blir liksom snabbt lite viskningslek av det hela. Uppdragsgivaren har förklarat sitt problem för den första konsulten, som hör vad den hör och tolkar som den tolkar, och som sedan förklarar problemet vidare till nästa konsult, dvs till mig, och så gör jag min egen tolkning av problemet. Huruvida jag tolkat uppdragsgivarens utmaning på rätt sätt har jag ingen aning om eftersom jag inte ens pratat med det företag jag är anlitad för att hjälpa. Specialisering och outsourcing i all ära, men när två konsulter sitter i ett konferensrum och "tror" och "gissar" saker om uppdragsgivaren som de är anlitade att hjälpa kan i alla fall jag börja undra om inte den effektivisering som specialisering och outsourcing är tänkta att bidra till bara tuggar på sin egen svans?