Visar inlägg med etikett meta-internet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett meta-internet. Visa alla inlägg

5 feb. 2012

Kampen om internet

Internet växer exponentiellt och produktion, konsumtion, marknader, sociala relationer och vanlig tråkig vardag digitaliseras i nästan samma takt. I ena änden flyttar tidigare fysiska och analoga fenomen och beteenden ut på nätet och i andra änden äter sig det digitala in i allt det där som vi än så länge säger existerar in real life. Digitaliseringen är ett ljus som brinner i bägge ändarna och i den oundvikliga framtiden kommer det fysiska och det digitala ha flätats samman på ett sätt där det ena är otänkbart utan det andra.

I den fysiska verkligheten har vi människor tagit oss fram först till fots, sedan till häst och numera med bilar, tåg och flygplan. Färdmedel har i den fysiska världen varit vårt främsta medel för att erfara samhället runtomkring oss. Moderna kommunikationsteknologier som telegrafen, telefonen och teven har erbjudit oss fönster ut mot världen. I och med digitaliseringen har vi dock börjat prata om gränssnitt, dvs en sorts digitala fönster som ger oss access till olika delar av den digitala sfären och som paketerar det digitala kaoset åt oss på ett begripligt och användbart sätt. Den digitala världen är ju ständigt tillgänglig, bara vi har en browser, ett socialt media eller en sökmotor till hands.

Och det är just i den här skarven, där våra sinnen möter allt det som finns tillgängligt digitalt, som kampen om internet utspelar sig. Kampen om internet är kampen om hur gränssnittet mot det digitala formuleras - och vem som formulerar det bäst.

Ända sedan vilda nätwestern på 90-talet har olika aktörer försökt ta position som det viktigaste gränssnittet. Först ut med stora ambitioner var alla olika internetportaler. Ni kanske minns Passagen, Spray, Yahoo och MSN? De var på rätt ställe där i skarven, kan man säga, men de visste inte riktigt vad de skulle göra där mer än att sammanfatta nyheter och erbjuda email och nätdejting. Idag står kampen framför allt mellan två giganter som tolkar internet - och därmed formuleringen av gränssnittet - på två ganska skilda sätt: Google och Facebook. Det är två giganter som inte bara vill vara ett gränssnitt utan också gör anspråk på att vara ett meta-internet ovanpå basnätet.

Googles utgångspunkt är att internet är en stor osorterad källa av information och därför är Googles formulering av gränssnittet mellan människa och internet en sökmotor. För att kunna ta del av den digitala sfären behöver vi kunna söka oss runt i den, efter det vi vill ta del av, och till det behöver vi ett gränssnitt som möjliggör sökande.

Facebooks utgångspunkt är att internet är en massa människor och därför är Facebooks formulering av gränssnittet mellan människa och internet ett socialt nätverk. För att kunna göra något i den digitala sfären behöver vi digitala profiler som interagerar med andra digitala profiler och till det behöver vi en social plattform som ger oss möjlighet att översätta våra fysiska jag till digitala jag.

Jag tror knappast att vare sig Google-grabbarna eller Zuckerberg resonerade så här när de skapade sina gränssnitt (de skapade var sin onlinetjänst, som de ansåg saknades på nätet). Icke desto mindre har Googles och Facebooks internetherravälde nu kommit så lång att kampen om internet kan sägas stå mellan sök och social sammankoppling - och därmed om vilken av dessa funktioner som är viktigast för oss användare. Kampen står också mellan vilket av dessa gränssnitt går att omsätta i pengar på bästa sätt.

Naturligtvis behöver vi användare både ett sökgränssnitt och ett socialt gränssnitt mot nätet, men både Facebook och Google gör anspråk på att vara det främsta gränssnittet, default-gränssnittet, som är det första vi användare öppnar när vi går ut på nätet. Den som lyckas vara det för användaren viktigaste gränssnittet får sannolikt en fördel i att andra tjänster vill koppla ihop sig med just det gränssnittet, och som jag diskuterade i inlägget "Är Facebooks affärsmodell att vara ett meta-internet?" så kan det innebära en annan typ av affärsmöjligheter än bara annonsförsäljning (som ju i slutändan är en ganska begränsad guldgruva).

Själv tror jag att Facebook har fördel mot Google i att vara det viktigaste gränssnittet, även om Google än så länge är större, mer etablerat och lönsammare. Jag tror att ett socialt gränssnitt är viktigare för människor än ett sökgränssnitt. Människor är i grund och botten sociala varelser som först ser till sin plats i gruppen de lever i och sedan kanske söker något annat utanför gruppen. Det sociala nätverket är också den kanske främsta källan för information för de flesta människor och vi ser redan idag tecken i olika studier på att folk ger upp nyhetsläsning och informationssökning på nätet till förmån för det allmänna kommunikationsflöde de tar del av på Facebook och som bland all social kuriosa också innehåller t ex vidareförmedlade nyheter. Dessutom har Google lanserat Google+ - ett socialt nätverk - medan Facebook inte lanserat någon sökmotor, så frågan är om inte även Google inser att den sociala plattformen är extremt central för att positionera sig som människors defaultgränssnitt mot nätet? Vem som vinner kampen lär vi få se vart efter digitaliseringen skenar iväg.

2 feb. 2012

Är Facebooks affärsmodell att vara ett meta-internet?

Jaha, då är det officiellt att Facebook ska börsnoteras och ekonominyheterna svallar över av värderingsanalyser och experter som uttalar sig om hur mycket Fejan egentligen är värt. Facebook har idag drygt 800 miljoner medlemmar/konton, vilket är en tiondel av planetens befolkning och den stora frågan i alla analyser är hur de ska lyckas kapitalisera på denna smått osannolika användarbas. De flesta röster i debatten diskuterar endast Facebooks annonsaffär och ställer sig frågande till om den verkligen motiverar en värdering på upp emot 100 miljarder dollar. Själv misstänker jag att annonsaffären inte är tänkt att vara Facebooks primära framtida inkomstskälla.

Tittar man på utvecklingen av Facebooks tjänst så tycker i alla fall jag att det är uppenbart att Facebook eftersträvar att bli ett meta-internet. Det vill säga ett eget nätverk ovanpå det stora röriga nätverket av uppkopplade datorer som är det grundläggande internet. Facebooks meta-internet är förstås en social applikation vars syfte är att koppla samman inte i huvudsak datorer utan människor med varandra. Genom att etablera sig som ett meta-internet vill Facebook antagligen göra just Facebook till hela världens viktigaste gränssnitt ut mot det bakomliggande nätet och genom att ta position som detta default-gränssnitt mot world wide web hoppas Facebook förstås på att på sikt kunna ta betalt inte bara av företag som vill synas med annonser i deras gränssnitt utan också av innehållsleverantörer som vill ha en framskjuten "hyllplats" i det gränssnitt som Facebook erbjuder.

Det här har ju Facebook egentligen sysslat med ända sedan starten i och med att de tar 30% av omsättningen från t ex alla spelleverantörer som tillhandahåller spel som Farmville i Facebooks gränssnitt. Därför är det märkligt att den delen av affären sällan diskuteras i samband med Facebook. Jag vet ingenting om hur samarbetet mellan Facebook och Spotify ser ut rent ekonomiskt, men att ha en digital musiktjänst i sitt gränssnitt mot nätet är helt i linje med just den här ambitionen att erbjuda innehållsleverantörer framskjuten digital hyllplats.

Lyckas Facebook att etablera sig själv som det viktigaste meta-internetet i världen och som människors primära gränssnitt ut mot det allt mer komplexa basnätet tror jag att vi kommer få se många fler "samarbeten" där kommersiella innehållsleverantörer köper sig rätten att finnas på Facebook med en "revenue share"-modell. Det är t ex inte alls otänkbart att Facebook skulle kunna vara en distributionskanal för VOD-tjänster som Netflix, för TV-kanaler eller för diverse webbutiker.

Nu frågar sig säkert den som läst så här långt i inlägget varför i h-vete andra kommersiella digitala tjänster (som t ex Netflix eller TV-kanaler) skulle dela sin omsättning med Facebook när de själva är precis lika tillgängliga online med sin webbadress? Vad behöver de Facebook till?

Det är en bra fråga som jag misstänker har svaret: Facebook är den enda tjänst som idag på ett väldigt effektivt och organiskt sätt kopplar samman just människor och alltså erbjuder ett socialt meta-internet. Det blir ju allt tydligare att all konsumtion och all användning av digitalt innehåll sker i ett socialt sammanhang. I och med att Facebook är ett socialt meta-internet möjliggör ju Facebook också en hypereffektiv viral spridning av bra och intressant innehåll i det sociala nätverket och möjliggör därmed peer-to-peer marknadsföring av innehåll till nya användargrupper. Det är i högsta grad relevant för alla kommersiella innehållsleverantörer. Vi användare vill också i allt högre utsträckning ta del av andra användares rekommendationer, kommentarer och betyg kring vår egen konsumtion och behöver ett Facebook kopplat till våra innehållstjänster för att kunna göra det. Det är enklare för kommersiella innehållsleverantörer att använda Facebook för detta än att utveckla egna sociala funktioner som de dessutom måste knyta användare till. Dessutom blir vi konsumenter och användare allt mer sociala under vårt pågående användande av digitalt innehåll och för det behovet av social interaktion är Facebook den mest naturliga plattformen som olika innehållstjänster behöver vara uppkopplade mot för att möjliggöra vår interaktion kring just deras innehåll.

Facebook är alltså inte bara ett av många gränssnitt mot internet för den vanliga konsumenten, det tillför en social dimension som har gjort det till det kanske viktigaste gränssnittet av alla och som också kan jackas upp mot alla andra tjänster, och det är tack vare den dimensionen som Facebook borde kunna bli en eftertraktad distributionskanal för digitala innehållstjänster. Det borde Facebook också borde kunna kapitalisera på. Och frågan är om det inte är där den större affären (än annonskrängandet) finns för Facebook?

Min "förutsägelse" är alltså att Facebooks långsiktiga affärsmodell är att ta position som vårt viktigaste meta-internet och genom den positionen bli mer och mer av en digital marknadsplats än att bara vara ett socialt nätverk. Facebook vill nog (bland annat) vara en sorts globalt och digitalt Heron City dit användaren går för att vara social men där hon också konsumerar en mängd olika typer av (underhållnings)innehåll under den pågående sociala leken i sitt nätverk. Och kan Facebook nå dit är kanske 100 miljarder dollar en rimlig värdering.