Sitter och kollar på TV4:s sändning av Sveriges VM-kvalmatch mot Kazakstan och noterar en helt ny så kallad "grafikcrawler" som rullar förbi i bildens överkant under uppsnacket. Den lyder typ:
Den här matchen sänds gratis i TV4 tack vare våra sponsorer. Strax tar vi en paus under vilken du kommer att få se reklammeddelanden från dem.
En gammal TV-branschare som jag kan inte låta bli att höja på ögonbrynen åt den lilla självklarheten. Den säger ju ganska mycket om kommersiell TV och dess relation till tittarna.
Kommersiell TV (i det här fallet TV4) börjar bli medvetet om att tittarnas tålamod med TV-reklam närmar sig bristningsgränsen och vill plötsligt vädja om förståelse och argumentera för varför de måste visa reklam - något som egentligen är känt sedan länge och är en del av kontraktet mellan kommersiella TV-kanaler och TV-tittare.
Man undrar: Tänker sig TV4 att tittarna plötsligt har glömt bort varför det visas reklam i TV?
Naturligtvis har TV-tittarna inte glömt bort kontraktet. Däremot känner nog många TV-tittare idag att kontraktet börjar kännas orättvist. Balansen mellan reklam och programinnehåll upplevs alltmer som en dålig affär för tittaren, och i just TV4:s fall känner nog många tittare sig lite lätt lurade med tanke på hur buffligt Fyran planerat sina reklampauser på senare år. Det här känner förstås TV4 av och vill peka på kontraktet och påminna konsumenterna om sin rätt.
I och med att det nya digitala medielandskapet med webbaserade TV-tjänster samtidigt erbjuder tittarna klausuler ut ur det gamla kontraktet upplever nog tittarna snarare att kommersiell TV idag överutnyttjar sin rätt att bomba på med reklam. Därför vet jag inte om jag tror så mycket på att påminna tittarna om kontraktet och hävda sin rätt. En rimligare väg framåt vore sannolikt att anpassa TV-reklamen på ett bättre sätt för tittarupplevelsen så man slipper gå i öppen konflikt med konsumenterna och lite förolämpat smälla ner kontraktet i bordet, eller en grafikcrawler upp i rutan.
Visar inlägg med etikett TV-tittare. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett TV-tittare. Visa alla inlägg
11 sep. 2012
3 sep. 2012
Cut the cord och gå OTT
Har ni noterat att artiklarna om nya former av digitala TV-tjänster på den svenska marknaden duggar lika tätt just nu som regnet gjort den här sommaren?
Att Netflix är på väg till Sverige den här hösten har varit känt ganska länge men nu har mediasnacket börjat komma igång på allvar. För någon vecka sedan landade nyheten att HBO lanserar en helt webbaserad tjänst i Sverige där de kommer att erbjuda sitt eget utbud och inte ligga mer än ett dygn efter USA för nya avsnitt av de senaste TV-serierna. Och idag läste jag att grundarna av Boxer och Voddler startar Magine, en webbaserad aggregatortjänst som de kallar för Spotify för TV.
Även om det här inte betyder att genomsnittssvensken kommer sluta titta på TV på "det gamla hederliga sättet" är det ett ganska tydligt tecken i tiden - den svenska TV-marknaden kommer inom de närmaste åren genomgå stora förändringar. Om Netflix erbjuder samma sak i Sverige som de gör på hemmamarknaden USA så har jag en hel del egenhändigt insamlad förstahandsdata som visar på att även den mest inbitne och traditionella TV-tittaren är redo att "cut the cord" (som det heter när man säger upp sitt TV-abonnemang) och "gå OTT" (som det heter när man konsumerar TV "over the top" på nätet). HBO-serier har ju länge varit TV-kategorins Rolls Royces och när TV-tittaren kan få dessa vid release även i Sverige kommer TV-kanaler inte längre kunna bygga varumärke och tablå på dessa. Och om någon, Magine eller nån annan, faktiskt lanserar ett Spotify för TV, ja då är det bara att titta på vad Spotify gjort i kategorin musik och dra slutsatser för TV.
De som ligger mest risigt till är TV-leverantörerna: ComHem, Canal Digital, Viasat, Boxer, BBB och Telia. I alla fall så här långt in i digitaliseringen är det ju framför allt distributionsledet som nätet jävlats med i de produktkategorier som digitaliserats. Vilken roll ska en TV-distributör fylla på en marknad där distribution lika gärna kan ske över internet? Det är ganska tydligt att TV-leverantörerna är nervösa - de letar desperat efter olika sätt att låsa in kunderna och erbjuda olika typer av mervärden och paketeringar som ska ge dem existensberättigande även imorgon. TV-kanalerna kan ju också tänkas ligga dåligt till, särskilt om de som producerar TV-program börjar paketera och sälja det helt själv mot slutanvändaren. Men jag tror att TV-kanalerna fortfarande behövs. Dels är det ju de svenska TV-kanalerna som är beställare och exekutiva producenter av svenska TV-program och det ligger inte så nära till hands att vi får se svenska produktionsbolag som Baluba eller Titan gå direkt till tittaren med sina program. Dels vet jag att TV-tittarna har ett behov av tablålagd TV för avkopplingssyften och för kollektiva TV-upplevelser. Även om många tittar "on demand" på nätet så vill de fortfarande ibland bara bli matade med en paketerad ström av program eller titta på samma sak som resten av folket precis samtidigt som resten av folket. TV-kanalerna får dock problem om TV-leverantörerna faller, eftersom TV-kanalerna idag lever i en lite för tajt symbios med TV-leverantörerna.
På den svenska marknaden är det egentligen bara Viasat som med sitt Viaplay gör något konkret och strategiskt intressant åt "hotet" från nätdistribuerad TV. Frågan är bara vad Viasat/Viaplay kan sätta emot ett Netflix (utöver sitt sporterbjudande)?
Det ska hursomhelst bli väldigt intressant att se på, studera och analysera när den svenska TV-marknaden bryter samman och återuppstår under det kommande decenniet.
Att Netflix är på väg till Sverige den här hösten har varit känt ganska länge men nu har mediasnacket börjat komma igång på allvar. För någon vecka sedan landade nyheten att HBO lanserar en helt webbaserad tjänst i Sverige där de kommer att erbjuda sitt eget utbud och inte ligga mer än ett dygn efter USA för nya avsnitt av de senaste TV-serierna. Och idag läste jag att grundarna av Boxer och Voddler startar Magine, en webbaserad aggregatortjänst som de kallar för Spotify för TV.
Även om det här inte betyder att genomsnittssvensken kommer sluta titta på TV på "det gamla hederliga sättet" är det ett ganska tydligt tecken i tiden - den svenska TV-marknaden kommer inom de närmaste åren genomgå stora förändringar. Om Netflix erbjuder samma sak i Sverige som de gör på hemmamarknaden USA så har jag en hel del egenhändigt insamlad förstahandsdata som visar på att även den mest inbitne och traditionella TV-tittaren är redo att "cut the cord" (som det heter när man säger upp sitt TV-abonnemang) och "gå OTT" (som det heter när man konsumerar TV "over the top" på nätet). HBO-serier har ju länge varit TV-kategorins Rolls Royces och när TV-tittaren kan få dessa vid release även i Sverige kommer TV-kanaler inte längre kunna bygga varumärke och tablå på dessa. Och om någon, Magine eller nån annan, faktiskt lanserar ett Spotify för TV, ja då är det bara att titta på vad Spotify gjort i kategorin musik och dra slutsatser för TV.
De som ligger mest risigt till är TV-leverantörerna: ComHem, Canal Digital, Viasat, Boxer, BBB och Telia. I alla fall så här långt in i digitaliseringen är det ju framför allt distributionsledet som nätet jävlats med i de produktkategorier som digitaliserats. Vilken roll ska en TV-distributör fylla på en marknad där distribution lika gärna kan ske över internet? Det är ganska tydligt att TV-leverantörerna är nervösa - de letar desperat efter olika sätt att låsa in kunderna och erbjuda olika typer av mervärden och paketeringar som ska ge dem existensberättigande även imorgon. TV-kanalerna kan ju också tänkas ligga dåligt till, särskilt om de som producerar TV-program börjar paketera och sälja det helt själv mot slutanvändaren. Men jag tror att TV-kanalerna fortfarande behövs. Dels är det ju de svenska TV-kanalerna som är beställare och exekutiva producenter av svenska TV-program och det ligger inte så nära till hands att vi får se svenska produktionsbolag som Baluba eller Titan gå direkt till tittaren med sina program. Dels vet jag att TV-tittarna har ett behov av tablålagd TV för avkopplingssyften och för kollektiva TV-upplevelser. Även om många tittar "on demand" på nätet så vill de fortfarande ibland bara bli matade med en paketerad ström av program eller titta på samma sak som resten av folket precis samtidigt som resten av folket. TV-kanalerna får dock problem om TV-leverantörerna faller, eftersom TV-kanalerna idag lever i en lite för tajt symbios med TV-leverantörerna.
På den svenska marknaden är det egentligen bara Viasat som med sitt Viaplay gör något konkret och strategiskt intressant åt "hotet" från nätdistribuerad TV. Frågan är bara vad Viasat/Viaplay kan sätta emot ett Netflix (utöver sitt sporterbjudande)?
Det ska hursomhelst bli väldigt intressant att se på, studera och analysera när den svenska TV-marknaden bryter samman och återuppstår under det kommande decenniet.
16 feb. 2012
Tecken på en (över)mogen TV-marknad
Jag plockade upp en DN på flyget hem från Oslo idag och upptäckte en (för oss som jobbat eller jobbar i TV-branschen) intressant sak när jag bläddrade förbi TV-tablåerna i kulturbilagan: Nu är till och med TV-tablån för tittarna indelad efter TV-kanalernas interna kategorisering av TV-dygnet. Det vill säga i tidsblock som motsvarar branschens internbeteckningar Daytime, Prime Access, Prime Time, Late Night och Night. Ja, ni ser det själva i vänstermarginalen på bilden här under.
För mig som jobbat ganska intensivt med TV och TV-research är det här ett intressant - och tydligt - tecken på i vilken extrem mognadsfas TV-marknaden befinner sig, i en så kallad produktlivscykel. Det traditionella tablå-TV-erbjudandet är så cementerat att till och med de interna affärsmässiga tablåblocken kommuniceras mot tittarna utan omsvep, eftersom branschen vet att tittarna vet att det är just precis så här kanalerna delar in TV-dygnet.
Den affärsmässiga indelningen av TV-dygnet i just dessa tablåblock bygger i sin tur naturligtvis på gedigen research av människors tittarvanor. TV-kanalerna har för länge länge sedan förstått hur tittandet ser ut i Daytime. De vet vad som krävs i väg av programinnehåll av en Prime Access-slot, som karaktäriseras av att människor kommer hem från jobbet, tar tag i hushållsbestyr och bara vill ha på teven som sällskap i bakgrunden. Kanalerna programmerar alltid sina starkaste titlar i Prime Time mellan 20.00-22.00, för det tillfälle på dagen då folk har ätit sin middag, lagt de minsta barnen och bara vill sjunka ner i TV-soffan och flyta bort i en bra serie eller en engagerande reality. Och de förstår att lägga det lite tyngre, alternativa eller provokativa innehållet i Late Night för de tittare som sitter kvar själva och vill ha något lite annorlunda att glo på, efter att resten av familjen eller partnern har gått och lagt sig.
TV-kanalerna har identifierat tittarmönstret och de cementerar det ännu hårdare genom att programmera sina tablåer undantagslöst för just det etablerade tittarmönstret. TV-kanalerna och TV-tittarna ligger och frustar tillsammans i ett låst brottargrepp och "outar" alltså till och med sin betongsfasta relation genom DN:s TV-tablå. Mognare än så kan en marknad liksom inte bli innan den börjar ruttna.
Jag tänker dock inte deklarera att "TV:n är död!" eftersom om det är någonting som mediehistorien har lärt oss så är det att medier inte bara trillar av pinn, de nischas. Men det går ändå inte att komma ifrån att TV-äpplet börjar bli lite mjukt innanför skalet och att bruna fläckar går att notera här och där i det nyligen så krispigt gröna. Det låsta grepp som TV-mediet idag befinner sig i blir inte mindre låst av att ingen egentligen uppfunnit några nya programgenrer värda namnet sedan den tiden då SVT lanserade dokusåpan med Expedition Robinson och Femman satte fart på makeover-realityn med Roomservice. Fyran relanserar nu t ex Farmen, som gräddet på moset av relanseringar som nämnda Robinson, Fångarna på fortet och Gladiatorerna...
Skrev jag låst? Jag tror jag skrev låst.
Nej, det existerar helt enkelt inget som helst verkligt nytänkande i den traditionella TV-världen (varken i Sverige eller internationellt) och tablålåsningen är ett av flera tecken på just detta. Vilket i sin tur är ett tecken på att marknaden är just övermogen och att den där produktlivscykelkurvan börjar få så kallad matematiskt negativ lutning. Och även om detta inte är en nyhet för speciellt många är det ändå värt att sparka in den här öppna dörren ännu en gång.
För mig som jobbat ganska intensivt med TV och TV-research är det här ett intressant - och tydligt - tecken på i vilken extrem mognadsfas TV-marknaden befinner sig, i en så kallad produktlivscykel. Det traditionella tablå-TV-erbjudandet är så cementerat att till och med de interna affärsmässiga tablåblocken kommuniceras mot tittarna utan omsvep, eftersom branschen vet att tittarna vet att det är just precis så här kanalerna delar in TV-dygnet.
Den affärsmässiga indelningen av TV-dygnet i just dessa tablåblock bygger i sin tur naturligtvis på gedigen research av människors tittarvanor. TV-kanalerna har för länge länge sedan förstått hur tittandet ser ut i Daytime. De vet vad som krävs i väg av programinnehåll av en Prime Access-slot, som karaktäriseras av att människor kommer hem från jobbet, tar tag i hushållsbestyr och bara vill ha på teven som sällskap i bakgrunden. Kanalerna programmerar alltid sina starkaste titlar i Prime Time mellan 20.00-22.00, för det tillfälle på dagen då folk har ätit sin middag, lagt de minsta barnen och bara vill sjunka ner i TV-soffan och flyta bort i en bra serie eller en engagerande reality. Och de förstår att lägga det lite tyngre, alternativa eller provokativa innehållet i Late Night för de tittare som sitter kvar själva och vill ha något lite annorlunda att glo på, efter att resten av familjen eller partnern har gått och lagt sig.
TV-kanalerna har identifierat tittarmönstret och de cementerar det ännu hårdare genom att programmera sina tablåer undantagslöst för just det etablerade tittarmönstret. TV-kanalerna och TV-tittarna ligger och frustar tillsammans i ett låst brottargrepp och "outar" alltså till och med sin betongsfasta relation genom DN:s TV-tablå. Mognare än så kan en marknad liksom inte bli innan den börjar ruttna.
Jag tänker dock inte deklarera att "TV:n är död!" eftersom om det är någonting som mediehistorien har lärt oss så är det att medier inte bara trillar av pinn, de nischas. Men det går ändå inte att komma ifrån att TV-äpplet börjar bli lite mjukt innanför skalet och att bruna fläckar går att notera här och där i det nyligen så krispigt gröna. Det låsta grepp som TV-mediet idag befinner sig i blir inte mindre låst av att ingen egentligen uppfunnit några nya programgenrer värda namnet sedan den tiden då SVT lanserade dokusåpan med Expedition Robinson och Femman satte fart på makeover-realityn med Roomservice. Fyran relanserar nu t ex Farmen, som gräddet på moset av relanseringar som nämnda Robinson, Fångarna på fortet och Gladiatorerna...
Skrev jag låst? Jag tror jag skrev låst.
Nej, det existerar helt enkelt inget som helst verkligt nytänkande i den traditionella TV-världen (varken i Sverige eller internationellt) och tablålåsningen är ett av flera tecken på just detta. Vilket i sin tur är ett tecken på att marknaden är just övermogen och att den där produktlivscykelkurvan börjar få så kallad matematiskt negativ lutning. Och även om detta inte är en nyhet för speciellt många är det ändå värt att sparka in den här öppna dörren ännu en gång.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)