Avslutat Koreafält. Jag firar i min ensamhet bland dimmiga afterworkande koreanska kostymer med två krus Max lager på fat och en styckad och friterad kyckling på tallriken på ett autentiskt (ja, så autentiskt koreanskt som det kan bli!) öl- och kycklinghak - och kontemplerar det faktum att Korea under den snart gågna veckan har visat mig framtiden för vad som kommer ske inom kategorin TV.
I Korea har OTT (over the top alltså; TV-innehåll som konsumeras direkt via nätet utan att någon TV-leverantör är involverad, dvs tjänster som Netflix och Viaplay) vunnit slaget. Precis som väntat. Koreanska TV-konsumenter bygger sin TV-konsumtion i så hör grad på S-VOD-tjänster som pooq och Tving, på P2P-tjänster "gone legal" som Filenori, PD Pop och WeDisc och på tillgången på linjära TV-utsändningar online via ovan nämnda S-VOD-tjänster att TV-leverantörernas affärsmodell numera består av abonnemang som kostar runt 20-50 kr/månad. Nej, det är ingen felskrivning. I Korea kostar ett TV-abonnemang hos deras motsvarigheter till t ex Telia, Viasat eller ComHem runt 50 kr per månad eller i en del fall t o m mycket mindre. Det är den prisnivån som TV-leverantörerna tvingas hålla för att fortsätta vara relevanta för konsument (och det handlar heller inte om att den allmänna prisnivån på marknaden är så mycket lägre i Korea än i t ex Sverige eftersom koreanska konsumenter utan att blinka betalar runt 400 kr för ett mobiltelefonabonnemang). Till råga på allt har mobila enheter som Samsungs Galaxy Note och iPad Mini tagit över mycket av TV-tittandet och behovet av en gammal hederlig TV minskar. Vilket förstås ökar konsumentens vana att gå direkt till OTT-tjänster istället för att kolla in vad som går på de linjärt utsända kanalerna.
Bye bye broadcast och välkommen du sköna nya värld av online on demand.
Visar inlägg med etikett Viaplay. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Viaplay. Visa alla inlägg
25 apr. 2013
1 apr. 2013
Ibland är tekniken som finsk radio
Vi översvämmas av fantastisk teknik och använder numera tekniska tjänster överallt och när som helst. Men eftersom teknik har en trist förmåga att på sin höjd fungera till 80% (eller nåt sånt) blir irritationsmomenten i vardagen också allt fler. Igår körde jag från norra Finland till Nådendal och tog sedan en färja till Kapellskär över natten. Under hela dygnet tvingades jag föra ett lågintensivt krig mot tekniken som jag hade tänkt skulle göra min resa behagligare.
Planen var att streama svensk radio (P3) de 900 km körning (eftersom finsk radio verkligen är kass). Streamen stoppade för att buffra ungefär varannan minut, vilket till slut blev så outhärdligt att jag faktsikt valde finsk radio i alla fall.
När jag 400 km senare började spy på finsk radio tänkte jag att jag istället skulle försöka streama Spotify (som nästan alltid fungerar) men då kom ett sms från Telenor som meddelade mig att mina 100 Mb/dygn fri streaming utomlands var slut för dagen och att uppkopplingshastigheten nu skulle sänkas. Och sänktes gjorde den. Så mycket att det tog 30 minuter att lyssna igenom en låt. Tillbaka till finsk radio.
Jag kom i alla fall till slut till Nådendal och eftersom jag var tidig satte jag mig i incheckningskön till färjan och började titta på senaste Tintin-filmen som jag laddat ner "offline" i min Viaplay-app på iPhonen. Med 15 minuter kvar att titta slutade filmen fungera, trots att hela var nerladdad. Jag får väl anta att det gick bra för Tintin...
Väl ombord på färjan ställde jag in automatisk tid på iPhonen eftersom jag ville att den under natten skulle ställa om klockan till svensk tid så att alarmet skulle väcka mig vid rätt tidpunkt. För säkerhets skull ställde jag även in väckning en timme före ankomst på hyttens fasta telefon.
Den fasta telefonen körde mitt larm en gång varje timme tills att jag till slut i vredesmod ryckte loss hela apparaten ur hyttens nätverkssystem.
Klockan 03.19 fick jag sedan sms från Telenor som hälsade att "Hej! Här på Island gäller Passport som finns på ditt abonnemang bla bla bla...". Island? Jag trodde jag befann mig nånstans på Ålands hav... Fundersamt groggy över vad min telefon och Telenor sysslade med gick jag för säkerhets skull in på klockan för att kolla att tiden var korrekt. GMT minus 3 timmar var den inställd på. Islänsk tid. Det kanske var någon slags vänskapligt första april-skämt av Telenor, men jag lovar att det inte stärkte de positiva aspekterna av min kundrelation med dem.
Det är ganska trist som det är att köra 900 km helt själv och sen ta en illaluktande lastbilsfärja över till Sverige. Jag hade dock förhoppningar om att mobila manicker och digital teknik skulle dämpa tristessen. Tyvärr lyckades de igår bara göra hela upplevelsen jävligare. Det går helt enkelt inte att lita på mobilen, mobiloperatörerna och mobiltäckningen levererar vad de lovar. Jag borde köpt en ljudbok, på gammal hederlig CD. Det hade garanterat fungerat bättre.
Bara för att hamra in spiken i teknikkistan kan jag också konstatera att Blogger hängt sig fem gånger medan jag skrivit det här inlägget.
Planen var att streama svensk radio (P3) de 900 km körning (eftersom finsk radio verkligen är kass). Streamen stoppade för att buffra ungefär varannan minut, vilket till slut blev så outhärdligt att jag faktsikt valde finsk radio i alla fall.
När jag 400 km senare började spy på finsk radio tänkte jag att jag istället skulle försöka streama Spotify (som nästan alltid fungerar) men då kom ett sms från Telenor som meddelade mig att mina 100 Mb/dygn fri streaming utomlands var slut för dagen och att uppkopplingshastigheten nu skulle sänkas. Och sänktes gjorde den. Så mycket att det tog 30 minuter att lyssna igenom en låt. Tillbaka till finsk radio.
Jag kom i alla fall till slut till Nådendal och eftersom jag var tidig satte jag mig i incheckningskön till färjan och började titta på senaste Tintin-filmen som jag laddat ner "offline" i min Viaplay-app på iPhonen. Med 15 minuter kvar att titta slutade filmen fungera, trots att hela var nerladdad. Jag får väl anta att det gick bra för Tintin...
Väl ombord på färjan ställde jag in automatisk tid på iPhonen eftersom jag ville att den under natten skulle ställa om klockan till svensk tid så att alarmet skulle väcka mig vid rätt tidpunkt. För säkerhets skull ställde jag även in väckning en timme före ankomst på hyttens fasta telefon.
Den fasta telefonen körde mitt larm en gång varje timme tills att jag till slut i vredesmod ryckte loss hela apparaten ur hyttens nätverkssystem.
Klockan 03.19 fick jag sedan sms från Telenor som hälsade att "Hej! Här på Island gäller Passport som finns på ditt abonnemang bla bla bla...". Island? Jag trodde jag befann mig nånstans på Ålands hav... Fundersamt groggy över vad min telefon och Telenor sysslade med gick jag för säkerhets skull in på klockan för att kolla att tiden var korrekt. GMT minus 3 timmar var den inställd på. Islänsk tid. Det kanske var någon slags vänskapligt första april-skämt av Telenor, men jag lovar att det inte stärkte de positiva aspekterna av min kundrelation med dem.
Det är ganska trist som det är att köra 900 km helt själv och sen ta en illaluktande lastbilsfärja över till Sverige. Jag hade dock förhoppningar om att mobila manicker och digital teknik skulle dämpa tristessen. Tyvärr lyckades de igår bara göra hela upplevelsen jävligare. Det går helt enkelt inte att lita på mobilen, mobiloperatörerna och mobiltäckningen levererar vad de lovar. Jag borde köpt en ljudbok, på gammal hederlig CD. Det hade garanterat fungerat bättre.
Bara för att hamra in spiken i teknikkistan kan jag också konstatera att Blogger hängt sig fem gånger medan jag skrivit det här inlägget.
3 sep. 2012
Cut the cord och gå OTT
Har ni noterat att artiklarna om nya former av digitala TV-tjänster på den svenska marknaden duggar lika tätt just nu som regnet gjort den här sommaren?
Att Netflix är på väg till Sverige den här hösten har varit känt ganska länge men nu har mediasnacket börjat komma igång på allvar. För någon vecka sedan landade nyheten att HBO lanserar en helt webbaserad tjänst i Sverige där de kommer att erbjuda sitt eget utbud och inte ligga mer än ett dygn efter USA för nya avsnitt av de senaste TV-serierna. Och idag läste jag att grundarna av Boxer och Voddler startar Magine, en webbaserad aggregatortjänst som de kallar för Spotify för TV.
Även om det här inte betyder att genomsnittssvensken kommer sluta titta på TV på "det gamla hederliga sättet" är det ett ganska tydligt tecken i tiden - den svenska TV-marknaden kommer inom de närmaste åren genomgå stora förändringar. Om Netflix erbjuder samma sak i Sverige som de gör på hemmamarknaden USA så har jag en hel del egenhändigt insamlad förstahandsdata som visar på att även den mest inbitne och traditionella TV-tittaren är redo att "cut the cord" (som det heter när man säger upp sitt TV-abonnemang) och "gå OTT" (som det heter när man konsumerar TV "over the top" på nätet). HBO-serier har ju länge varit TV-kategorins Rolls Royces och när TV-tittaren kan få dessa vid release även i Sverige kommer TV-kanaler inte längre kunna bygga varumärke och tablå på dessa. Och om någon, Magine eller nån annan, faktiskt lanserar ett Spotify för TV, ja då är det bara att titta på vad Spotify gjort i kategorin musik och dra slutsatser för TV.
De som ligger mest risigt till är TV-leverantörerna: ComHem, Canal Digital, Viasat, Boxer, BBB och Telia. I alla fall så här långt in i digitaliseringen är det ju framför allt distributionsledet som nätet jävlats med i de produktkategorier som digitaliserats. Vilken roll ska en TV-distributör fylla på en marknad där distribution lika gärna kan ske över internet? Det är ganska tydligt att TV-leverantörerna är nervösa - de letar desperat efter olika sätt att låsa in kunderna och erbjuda olika typer av mervärden och paketeringar som ska ge dem existensberättigande även imorgon. TV-kanalerna kan ju också tänkas ligga dåligt till, särskilt om de som producerar TV-program börjar paketera och sälja det helt själv mot slutanvändaren. Men jag tror att TV-kanalerna fortfarande behövs. Dels är det ju de svenska TV-kanalerna som är beställare och exekutiva producenter av svenska TV-program och det ligger inte så nära till hands att vi får se svenska produktionsbolag som Baluba eller Titan gå direkt till tittaren med sina program. Dels vet jag att TV-tittarna har ett behov av tablålagd TV för avkopplingssyften och för kollektiva TV-upplevelser. Även om många tittar "on demand" på nätet så vill de fortfarande ibland bara bli matade med en paketerad ström av program eller titta på samma sak som resten av folket precis samtidigt som resten av folket. TV-kanalerna får dock problem om TV-leverantörerna faller, eftersom TV-kanalerna idag lever i en lite för tajt symbios med TV-leverantörerna.
På den svenska marknaden är det egentligen bara Viasat som med sitt Viaplay gör något konkret och strategiskt intressant åt "hotet" från nätdistribuerad TV. Frågan är bara vad Viasat/Viaplay kan sätta emot ett Netflix (utöver sitt sporterbjudande)?
Det ska hursomhelst bli väldigt intressant att se på, studera och analysera när den svenska TV-marknaden bryter samman och återuppstår under det kommande decenniet.
Att Netflix är på väg till Sverige den här hösten har varit känt ganska länge men nu har mediasnacket börjat komma igång på allvar. För någon vecka sedan landade nyheten att HBO lanserar en helt webbaserad tjänst i Sverige där de kommer att erbjuda sitt eget utbud och inte ligga mer än ett dygn efter USA för nya avsnitt av de senaste TV-serierna. Och idag läste jag att grundarna av Boxer och Voddler startar Magine, en webbaserad aggregatortjänst som de kallar för Spotify för TV.
Även om det här inte betyder att genomsnittssvensken kommer sluta titta på TV på "det gamla hederliga sättet" är det ett ganska tydligt tecken i tiden - den svenska TV-marknaden kommer inom de närmaste åren genomgå stora förändringar. Om Netflix erbjuder samma sak i Sverige som de gör på hemmamarknaden USA så har jag en hel del egenhändigt insamlad förstahandsdata som visar på att även den mest inbitne och traditionella TV-tittaren är redo att "cut the cord" (som det heter när man säger upp sitt TV-abonnemang) och "gå OTT" (som det heter när man konsumerar TV "over the top" på nätet). HBO-serier har ju länge varit TV-kategorins Rolls Royces och när TV-tittaren kan få dessa vid release även i Sverige kommer TV-kanaler inte längre kunna bygga varumärke och tablå på dessa. Och om någon, Magine eller nån annan, faktiskt lanserar ett Spotify för TV, ja då är det bara att titta på vad Spotify gjort i kategorin musik och dra slutsatser för TV.
De som ligger mest risigt till är TV-leverantörerna: ComHem, Canal Digital, Viasat, Boxer, BBB och Telia. I alla fall så här långt in i digitaliseringen är det ju framför allt distributionsledet som nätet jävlats med i de produktkategorier som digitaliserats. Vilken roll ska en TV-distributör fylla på en marknad där distribution lika gärna kan ske över internet? Det är ganska tydligt att TV-leverantörerna är nervösa - de letar desperat efter olika sätt att låsa in kunderna och erbjuda olika typer av mervärden och paketeringar som ska ge dem existensberättigande även imorgon. TV-kanalerna kan ju också tänkas ligga dåligt till, särskilt om de som producerar TV-program börjar paketera och sälja det helt själv mot slutanvändaren. Men jag tror att TV-kanalerna fortfarande behövs. Dels är det ju de svenska TV-kanalerna som är beställare och exekutiva producenter av svenska TV-program och det ligger inte så nära till hands att vi får se svenska produktionsbolag som Baluba eller Titan gå direkt till tittaren med sina program. Dels vet jag att TV-tittarna har ett behov av tablålagd TV för avkopplingssyften och för kollektiva TV-upplevelser. Även om många tittar "on demand" på nätet så vill de fortfarande ibland bara bli matade med en paketerad ström av program eller titta på samma sak som resten av folket precis samtidigt som resten av folket. TV-kanalerna får dock problem om TV-leverantörerna faller, eftersom TV-kanalerna idag lever i en lite för tajt symbios med TV-leverantörerna.
På den svenska marknaden är det egentligen bara Viasat som med sitt Viaplay gör något konkret och strategiskt intressant åt "hotet" från nätdistribuerad TV. Frågan är bara vad Viasat/Viaplay kan sätta emot ett Netflix (utöver sitt sporterbjudande)?
Det ska hursomhelst bli väldigt intressant att se på, studera och analysera när den svenska TV-marknaden bryter samman och återuppstår under det kommande decenniet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)