Kom idag på ett till belysande exempel på svårigheten att skilja drivkrafterna frihet och trygghet från varandra (vilket jag skrev om igår).
TV-branschen lever just nu efter antagandet att dagens TV-tittare allt mer drivs av behovet av frihet i valet av program och att det är därför de efterfrågar "on demand"-tjänster och håller på med illegal nedladdning. Och så är det ju. Men, de TV-tittare som vill ha frihet att välja sitt innehåll själv (istället för att vara bundna till TV-tablåer) drivs faktiskt lika mycket av tryggheten att veta att de tack vare just valfriheten kommer att kunna hitta ett program som passar bra för det specifika konsumtionstillfället - och det humör de är på i det specifika konsumtionstillfället - när de ska titta på TV. Friheten ger dem trygghet.
Den klassiska analysen hade ju i det här fallet varit att "on demand"-tittande drivs av frihet och "tablå-TV"-tittande av trygghet. Den studie jag håller på med nu och som bland annat handlar om illegal nedladdning gör det väldigt tydligt att frihet och trygghet återigen samverkar som drivkrafter i att skapa ett konsumtionsbeteende. Ännu en anledning till att kasta ännu mer skit på alla värderingssegmenteringsmodeller alltså.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar