Visar inlägg med etikett market research. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett market research. Visa alla inlägg

5 mars 2013

"Market research"-samhället och dess mottrend

Jag är förvisso en market researcher men kan villigt erkänna att jag inte alltid är så förtjust i det samhälle och den kultur som market research bidrar till att skapa. Den trista sidan av myntet market research är att företag ibland lyssnar lite väl blint på konsumentmarknaden och glömmer att producera med passion och egen identitet. Allt anpassas in absurdum enligt minsta motståndets lag och där står vi med själlösa produkter som påtvingas en konstruerad och marknadsanpassad låtsassjäl i varumärkesworkshops hållna av stressade varumärkeskonsulter som applicerar samma lösning på produkt efter produkt i effektivitetens namn. Det här går igen i alla möjliga kategorier från snabbrörliga konsumentvaror till konfektion till medier till politik (som ju idag är mer en produkt som säljs än en ideologi) och om man som konsument idag undrar "Vad har den här produkten att komma med?" svarar produkten "Vad vill du att jag ska komma med?" - som om man som konsument alltid visste det.

Den kommersiella marknaden har, bland annat på grund av market research, i mångt och mycket förlorat förmågan att överraska, erbjuda någonting spännande och vara unik. Och det beror på att många kommersiella företag endast lyssnar på konsumenter utan att riktigt orka göra sin egen analys av vad de hör. Som sagt, de lyssnar blint: Hör men ser inte. Det är i mitt tycke smått ironiskt att innovation är buzzordet på piedestal just nu. Alla håller på med innovation men uppfinner bara nya versioner av redan existerande prdoukter.

Glädjande nog finns det i samhället idag en annan kraft som är en hälsosam mottrend till den kommersiella marknadens mellofiering: Digitalt producerande individer. Alltså privatpersoner eller minientreprenörer - indieprenörer - som tack vare nätet kan föra ut sina "produkter" på samma marknad som de kommersiella produkterna existerar på och således utvidga den existerande marknaden av själlöshet med det udda, det överraskande och det spännande. Ju mer meningslös den kommersiella marknaden envisas med att bli desto starkare kommer den indieprenöriella marknaden växa sig. Konsumenter attraheras redan nu av dessa intresse- och passionsdrivna projekt som ger dem något att konsumera utanför mittfåran: dessa appar, bloggar, nanobryggerier, YouTube-kanaler och små accessoarbutiker på nätet.

Frågan är bara vad vi market researchers har att göra i en sådan värld?

30 okt. 2012

Konsulter som bottnar och konsulter som flyter omkring

För varje dag som går - och för varje annan konsultverksamhet jag får inblick i - känner jag mig alltmer nöjd över att jobba i konsumentänden av marknadskonsultvärlden. Man kan kritisera market research för att vara ovetenskaplig och man kan ibland ifrågasätta vad researchers egentligen tillför, men till skillnad från många andra marknadskonsulter upplever jag att vi i "insiktsbranschen" åtminstone bottnar våra analyser i någonting verkligt, i människors verklighet och vardag, i något annat än tillrättalagda konsultmodeller och lösa hemmasnickrade hypoteser.

I andra änden av marknadskonsultvärlden respekterar jag kreatörskonsulter, alltså konsulter vars uppgift är att skapa någonting konkret. Typ reklambyråer eller designers.

Men marknadskonsultvärlden kryllar numera av allt fler konsulter som befinner sig någonstans mittemellan kunskapsgenerering och färdig kommunikation eller färdiga produkter. Det vill säga så kallade strategikonsulter av olika slag och snitt. Strategikonsulter, har jag upptäckt, gillar statiska konsultmodeller som de kan klämma in världen i så att verkligheten blir lite mer anpassad till hur de, strategikonsulterna alltså, tänkte sig att världen borde se ut när de brainstormade i ett konferensrum en gång för några år sen. Ingen pallar ju med den riktiga verkligheten och allt kaos den för med sig. Lättare då med en modell där världen och alla människor får plats i fyra boxar. Frid, fröjd och fruktsoppa, som min gamle marknadsföringslektor Stickan Johansson brukade säga.

Ur min ände, konsumentänden alltså, blir man ju ofta lite bestört över att betrakta dessa strategiska konsultmodeller, eftersom vi i min ände av konsultuniversumet ser alla begränsningar och problem med modellerna. Sånt som att modellerna t ex bara tar hänsyn till ett lager av verkligheten, att de bygger på kompletta missuppfattningar om konsumentbeteende, att de är så generiska att de inte säger någonting alls eller att de är skapade för en särskild kategori men plötsligt används i en helt annan.

Just nu regnar det ner nya strategikonsulter på markanden och man kan ju undra lite var de alla kommer ifrån? Min (hemmasnickrade) hypotes är att det är marknadsföringsutbildningarnas fel. Nuförtiden läser alla företagsekonomi och då gärna marknadsföring. Och är det något marknadsföringsutbildningar utbildar studenter i så är det att bli "marknadsstrateger". Men de stora producerande organisationerna (som vi alla konsultar åt) behöver oftast inte så många marknadsstrateger så alla dessa marknadsföringsutbildade marknadsstrateger hamnar i konsultvärlden och kan bara en sak: knåpa ihop strategiska modeller för att ringa in marknaden. Vilket är ett hantverk man faktiskt bör ifrågasätta lite grann. För där vi som arbetar med research bottnar vårt hantverk i människoförståelse och kvalitativ eller kvantitativ analys och där reklamare och designers bottnar sitt hantverk i kreativitet är det lite oklart vad marknadsstrateger bottnar sitt hantverk att knåpa ihop strategiska modeller i? I Kotlers Marketing Management, eller? Det är inte en livboj jag skulle satsa på ute på verklighetens stormande hav.

Det känns därför väldigt skönt att vara förankrad i något reellt (som förståelsen av människors konsumtionsbeteende) när man "konsultar". Då finns det i alla fall en chans att ens konsultande levererar något slags verkligt värde till uppdragsgivaren.

6 sep. 2012

Levandegörandets punch

Jag arrangerade idag ett event för en av mina kunders ledningsgrupp där vi tog med några personer som konsumerar deras produkt till deras ledningsgruppskonferens. Övningen gick ut på att ledningsgruppen först (ovetandes om att de skulle konfronteras med verkliga kunder) spekulerade i kundernas konsumtionsbeteende och sedan fick träffa och intervjua de faktiska människorna bakom namnen och demografin som de spekulerat utifrån, för att själva få insikt i hur bra (eller dålig) koll de har på sin kärnmålgrupp.

Naturligtvis hade de inte så bra koll och fick en och annan intern sanning och fördom omkullkastad när deras kunder plötsligt stod där, livs levande, framför dem.

Jag skrev i våras ett inlägg om att market research borde representera mera istället för att bara informera och analysera. Information och analys är så klart viktigt, men faktum kvarstår: Det är ofta levandegörandet av målgruppen som gör bestående intryck. Bullets i en PowerPoint är av förståeliga skäl oerhört svåra att lägga på minnet och återberätta. En verklig människa minns man däremot ganska länge. En verklig människa kan man också själv berätta historier och anekdoter om. Och en verklig människa kan man inte avfärda eller bortförklara. En verklig människa måste man liksom acceptera och när den verkliga människan dessutom är ens trogna kund måste man till och med ge den människan rätt.

Som jag tidigare skrivit; man kan informera och analysera bäst man vill men om den information och analys man levererar inte gör intryck och avtryck kan man lika gärna låta bli. Market research skulle vinna mycket status på att göra bättre intryck. Eller, för att vara korrekt, på att låta konsumenterna göra det intryck de förtjänar att få göra.

13 mars 2012

Market research är inte vetenskap

Det här inlägget är en kommentar till gårdagens inlägg om researchbranschens idiotiska problem.

Anledningen till att det inom market research är mycket bättre att fokusera på vad man i slutändan har kommit till insikt om och förstått, än att fokusera på metoder och exakt hur de metoderna används, är förstås att market research inte är vetenskap.

Market research är att berätta en historia om marknaden, att måla upp en bild av konsumtionsmönster, att kartlägga attityder och att levandegöra målgrupper. Syftet med market research är att få idéer, att få perspektiv och att få ett sammanhang för sina tankar och insatser som aktör på en marknad. Det finns liksom inga "naturlagar" som med 100% säkerhet styr en marknad och konsumenterna på en marknad, vilket betyder att det heller inte finns några tvärsäkra sanningar att upptäcka och nedteckna. Market research är inte - och bör heller inte hävda - att det är en vetenskap som med vetenskapens exakthet kan säga hur saker och ting på en marknad fungerar.

Om man klarar av att acceptera detta (vilket alla inom branschen inte gör eftersom de gärna vill se sig själva som någon slags forskare som berättar exakt hur det är) så inser man också att besattheten vid att prata metoder istället för lärande och förståelse är idiotisk. Att ge METODEN någon slags upphöjd ställning är typiskt för forskarsamhället och för villfarelsen att det med rätt metod går att komma fram till den obestridliga sanningen om marknaden. Men i och med att det inte finns någon sanning att upptäcka blir det bara löjligt att finjustera metoder i absurdum, eftersom de ändå inte kan upptäcka någonting helt exakt.

Om man dessutom förstår sig på hur marknadsföring fungerar så inser man också att framgång på en marknad inte nödvändigtvis handlar om att ha förstått exakt hur marknaden fungerar (vilket som sagt dessutom är omöjligt). Marknadsföring handlar om att bilda sig en uppfattning om kultur och konsumtionsmönster på en marknad och skapa sig en relevant berättelse om sin marknad - och sedan inlemma sitt eget varumärke i den berättelsen och berätta om sin egen roll och betydelse i historien, för marknaden. En marknadsförare är liksom alltid intresserad av att påverka och förändra skeendet på den marknad hon agerar på (för att sälja mer), vilket ju också betyder att det hon försöker förstå om marknaden förändrar hon genom att förstå det. Därmed förändras också marknaden i sin helhet hela tiden (eftersom alla aktörer på den agerar på det här sättet), vilket förstås betyder att marknaden heller inte går att definiera vetenskapligt.

Det är alltså idiotiskt att inom market research i första hand prata metoder, men desto klokare att prata om en process av informationsinhämtning som genererar förståelse och insikter som ger idéer för vad man kan göra som kommersiell aktör på marknaden. Det här måste den här branschen börja inse i mycket högre utsträckning.

9 jan. 2012

Briljanta företag och riskminimerare

För att hårddra det hela lite grann så finns det en fråga som företag behöver ställa sig själva när det gäller market research. Den frågan lyder:

Har vår organisation förmågan och kapaciteten att skapa briljanta erbjudanden?

Om svaret på den frågan är ett ärligt JA så behöver företaget inte bry sig så mycket om market research. Briljansen i det företaget gör är så attraktiv på marknaden att kunderna är där oavsett vad. Ja, det uttjatade exemplet här är Apple.

Om svaret på den frågan är NEJ så finns det en relativt hög risk i alla erbjudanden företaget lanserar på marknaden. Då handlar marknadsstrategin till stor del om att minimera risken i de egna erbjudandena och den risken hanteras bland annat genom gedigen marknadsförståelse, vilket gör det kommersiellt nödvändigt att ägna sig åt market research.

Till detta har jag bara två kommentarer.

Ett. Att ett företag har en och annan briljant individ anställd, som emellanåt kommer med en eller flera briljanta idéer, betyder inte per automatik att företaget faktiskt lanserar briljanta erbjudanden på marknaden. Ofta sätter organisationsstrukturer, etablerade sanningar och interna policys effektivt stopp för enskilda anställdas briljans.

Och två. Det finns en hel del företag som själva tycker att de gör briljanta saker utan att för den skull faktiskt göra BRILJANTA SAKER. Det är de företagen som med störst sannolikhet är ute och cyklar på tunn is över djupt vatten.

26 dec. 2011

Reinkarnera dina älsklingar, de etablerade sanningarna

Årets julhelgsläsning har utgjorts av Michael Lewis bok Moneyball (just nu som Hollywoodfilm med Brad Pitt på en biograf nära dig), som handlar om hur det amerikanska baseballagets Oakland A’s general manager Billy Beane återuppfunnit sättet att förstå baseball på (boken rekommenderas även till alla som tycker att baseball är en plastig amerikansk sport som mest går ut på att sälja hot dogs, läsk och Miller Lites till alla barnfamiljer som häckar på läktarna). Lewis använder med hög frekvens begreppet conventional wisdom när han diskuterar hur den traditionella scoutingen inom baseball (ända fram till slutet av 90-talet) utgått från idén om att det i princip går att se på en spelares kropp och fysiska förutsättningar om han kommer att bli en stjärna eller inte, och att baseballscouter därmed helt ignorerat spelarens faktiska prestationer på plan som utgångspunkt för om han har det som krävs eller inte.

Conventional wisdom – eller etablerade sanningar – är intressant även i ett market research-sammanhang (och i typ alla andra tänkbara sammanhang). Om ett företag eller en organisation någon gång har etablerat ett antal sanningar om sin marknad och sina målgrupper är de sanningarna ofta väldigt svåra att förändra. De blir till fixa idéer som till slut inte ifrågasätts. De växer ofta till sig inom organisationen ju mer de används och växer så småningom till monster som de anställda är rädda för och därmed bugar inför. De etablerade sanningarna kastas runt i organisationen, spelas ut som argument i interna möten och diskussioner och hamnar ofta som ”bullets” i PowerPoint-presentationer som utgör beslutsunderlag för strategiska val och investeringar. Inget fel i det om de etablerade sanningarna är i synk med någon sorts verklighet, men kanske mer ofta än sällan är det få personer inom en organisation som vet var de etablerade sanningarna ursprungligen kommer från och vilken validitet de egentligen har i dagsläget.

Det händer att jag som researcher stöter på en och annan etablerad sanning inför studier som ska göras eller i diskussioner med kunder som är skeptiska till research. De har redan alla konsumentinsikter de behöver och rabblar upp en antal etablerade sanningar om sin kategori, sin produkt och sitt varumärke. I en del fall har de stenkoll och verklig insikt, i andra fall kan man bli lite mörkrädd. Det är inte ovanligt att de etablerade sanningarna bygger på insikter som gjordes i research genomförd för fem eller till och med tio år sedan. Insikterna från de gamla studierna har levt kvar i organisationen, cementerats i beslutsprocess efter beslutsprocess och ärvts i några generationer av anställda på olika avdelningar. Folk i organisationen ”vet” hur deras marknad funkar, men de vet inte varför deras marknad funkar som den gör eller om den fortfarande funkar som den gjorde.

Och här ska jag avslöja en central sak om market research: Market research är inte vetenskap. Market research erbjuder ingen sanning, ingen relativitetsteori eller några tio budord som man kan hänga upp sin tillvaro på i livet här och nu och det som kommer sen. Det market research oftast kan bidra med är att ge insikter om hur en specifik målgrupp tycker, tänker eller beter sig i förhållande till en specifik produkt, i en specifik kontext under specifika förhållanden. Att ta denna typ av specifika insikter och skapa allmän vetenskap av dem, som sedan blir etablerade sanningar kan vara ganska vanskligt. Etablerade sanningar i en organisation bygger nämligen inte sällan på just väldigt specifika studier med specifika syften som sedan fått både fötter och eget liv i organisationen och där derivat av den ursprungliga insikten lever vidare som etablerade sanningar och rättesnören för beslut på väldigt hög nivå. Och om dessa etablerade sanningar inte längre är valida kan organisationen ha en del problem på halsen.

Risken är med andra ord att många organisationer ser på sin marknad som amerikanska baseballscouter länge sett på talangfulla unga spelare: De ser marknaden genom de interna myterna istället för att se vad som faktiskt händer på marknaden just nu. I de fall där de interna myterna – de etablerade sanningarna – grundar sig i market research finns i mitt tycke ett bra sätt att tackla problemet och det är att göra lite research ofta istället för mycket research vid ett fåtal tillfällen. Det är säkrare att kontinuerligt göra många mindre studier än att en gång var tredje år göra en stor studie. Det är mycket större risk för att resultat från en stor studie lever kvar som etablerade sanningar och att man inom en organisation fortsätter att referera till den där studien vi gjorde 06. Gör man många små studier kontinuerligt har man istället örat mot rälsen hela tiden och kan också hela tiden kalibrera sin förståelse av marknaden. Insikter blir aldrig monstruösa etablerade sanningar utan snarare justerbara verktyg. Skillnaden är densamma som att träffa en gammal skolkompis för första gången på fem år jämfört med att umgås regelbundet varje månad med samma skolkompis: Träffar man skolkompisen för första gången på fem år tror man gärna att han är samma person som då, men umgås man regelbundet med skolkompisen inser man hur han förändras genom livets olika skeenden. Jag kan av egen erfarenhet säga att de av mina kunder som gör kontinuerlig research (om än av mindre omfattning) har betydligt bättre förståelse för sin marknad och sina målgrupper än de kunder som gör en stor studie då och då. Att främja organisatoriska processer som cementerar conventional wisdom och etablerade sanningar är i mitt tycke riskfyllt management ty är det något som har täckning för att vara en etablerad sanning så är det att marknader förändras hela tiden.

16 nov. 2011

Jag jobbar med maarkett risörsch

"Och vad jobbar du med då?" är ju en fråga man får emellanåt. Varje gång det händer inser jag att mitt skrå har ett ganska allvarligt varumärkesproblem här i Sverige. Jobbet går inte att ringa in med ett bra svenskt begrepp.

Säger jag MARKNADSUNDERSÖKNINGAR tror folk man står på Drottninggatan med en enkät i handen och försöker få förbipasserande att bedöma smaken på nya halstabletter på en skala mellan 1 och 10. Säger jag MARKNADSANALYS tror folk man är i finansbranschen. Säger jag KONSUMENTSTUDIER missar jag det inte oväsentliga faktum att vi då och då även studerar B2B-marknader.

Därför brukar jag dra till med det engelska MARKET RESEARCH, som bättre än ovanstående tre etiketter sätter ord på jobbet. MARKNADSFORSKNING på svenska alltså - ja, i och för sig, men då skulle väl folk tro att man var inom akademien. Det engelska ordet research är inte fullt så laddat som det svenska ordet forskning; det är lite mer pragmatiskt till sin karaktär och inte fullt så allvarstyngt.

Enda sättet att på svenska förklara det här jobbet är att sväva ut i en lång harang om konsumenter, konsumtion, marknadsföring, fältstudier, kvalitativ hermeneutisk analys, rapportskrivning och konsultverksamhet. Men då slutar folk ganska snabbt att lyssna på vad man svamlar om och tänker bara "Jaså, han är alltså en sån där floskelmakare...".